Idag hade jag inget planerat förutom ett Au Pair möte. Tror det var bra för mig att inte ha några planer idag för jag harberättat förut att jag får lite ångest när jag inte har några planer när jag är ledig. Idag hade jag inte det, men det var faktiskt välbehövligt.

Sov tills jag vaknade, satt vid datorn lite på fm, åt frukost och tittade på en serie. Sen kom jag på iden att det skulle vara mysigt att ha en picknick för sig själv. Sagt och gjort. Jag packade min träningsbag med film, kamera, pengar, mobil, bok och solbrillor. Gick ut för att hämta min värdmammas cykel.

Det första jag blev förvånad över var att det såg ut att vara en stortcykel, ingen damcykel som jag hade trott. Fine tänkte jag. Det andra var att den var mer eller mindre täckt av spindelnät och skit. Antar att den inte hade blivit använd så mycket. Det tredje var att däcken var odugliga att cykla på.

När jag äntligen trodde att jag hittat en pump som funkade så hade jag så fel. Jag lyckades ha ur mer luft ist. Just då önskade jag att jag kunde ringa hem till pappa och rådfråga =O)

Blev så less till slut att jag lastade in hojjen i minibussen och åkte för att få däcken pumpade. Åkte även förbi "Kings" (mataffär) på vägen hem och köpte lite käk.

Tog sedan hojjen till Taylor Park, nedförs backe största delen av vägen så det gick fort. Konstigt hur underbart det kändes att cykla igen, var ändå några månader sen.  Frihet!

Väl framme i parken så la jag ut filten i skuggan av ett träd och satt mig ner för att njuta av lugnet, och känslan av att Bara Vara.

När jag låg där på filten och läste kom jag på mig själv att läsa den engelska boken lika fort som jag läser en svensk. Hade inte tänkt på det innan men det flöt verkligen på. Innan jag kom hit kändes det som en pina att läsa en engelsk bok och jag föredrog alltid svenska böcker. Tyckte det var så svårt att läsa engelska böcker då.

Nu känns det som om jag inte vill läsa något annat, och det är ju ändå här jag bor nu och det kan ju inte skada att lära sig mer engelska. Min värd mamma har påpekat det på ett lite roligt sätt att jag tränar på engelska genom att läsa American magazine och att jag gärna får läsa hennes tidningar :S :)

En till sak som jag kom att tänka på när jag låg där och tittade på naturen var att jag inte lägger märke till lyktstolparna längre. Ni som följt min blogg vet att jag alltid tyckt att lyktstolparna de har här är så fruktansvärt fula *ler*. Kul att Sverige för en gång skull har något som känns mer modernt än det USA har.

Men nu finns de bara där och jag tänker inte på det längre. Ett tecken på att jag börjar acklimatisera mig mer och mer. Har funderat på det förut, när man kommer sluta att lägga märkte till alla sakerna man lade märke till i början av sin tid här. Det börjar bli så nu.... känns konstigt. Detta är verkligen hemma för mig nu och kommer bli min vardag...

Men det var väldigt skönt att få ha lite tid för sig själv. Tror jag inte haft det någon gång sen jag kom hit, inte så att jag åkt ut på det här viset och verkligen njutit av att vara ensam, kanske bara och handlat lite kläder för avslappning. Har för det mesta velat ha någon med mig. Kanske av anledningen att slippa känna mig just ensam och förvirrad över att vara här. Men man blir starkare med tiden här och jag känner hur man utvecklas något otroligt varje vecka genom att vara hemifrån så här.

---

På kvällen var det dags för ytterligare ett till Au Pair möte. Vi skulle mötas för att äta på Chilis, som är en Amerikansk Diner. Jag hämtade upp tjejerna och vi poppade hög musik i bilen till matstället =) En sak som man alltid gör i bilen här är att alla sjunger när det blir en bra låt. Gjorde inte det många ggr hemma i Sverige =)

Jag fick chansen att träffa några nya tjejer vilket var skoj. Känns som om det är dem jag kan lägga energi på att hänga med och lära känna eftersom jag vet att de kommer vara här under mitt år.

Jag gillar de här stora gängen med andra människor man har här. Älskar att ha mycket folk omkring mig som man kan prata och skratta med. Är inte van vid sånt hemma, för då är det helt plötsligt så svårt att få ihop folk om man vill göra något. Här är alla på vad som än händer. Man är minst 4 pers oftast. Men inget är ju som hemma här så vem har sagt något annat =)