Welcome Joanna!

Så i fredags åkte jag hämtade nya au pairen, min värd mamma fick hinder så det blev jag som hämtade henne. Fredag kväll åt hela familjen middag ihop, drack vin och pratade. Var så himla trevligt =).
På lördag jobbade jag och hon följde med på Easter Hunt med barnen och till lekparken, lärde känna barnen. Fick träffa hela tjocka släkten på lördag också :) Lika bra att ta allt på samma gång...

Egg Hunt i Taylor Park. Massa choklad ägg var utkastade och alla barnen stog redo, en branbil tutade högt som startsignal och alla rusade och började plocka ägg =)


När vi kom hem från släkten gjorde vi oss ordning och åkte med My och Sofia till The Office i Summit som är en Bar/restaurang. Vi åt där och drack lite vin och hade trevligt!

My och Sofia


Joanna och jag


Så jag hoppas att hon hade två första bra dagar i Short Hills och det kan bara bli bättre =)

Welcome girl =)



Flyg hem!!

Kollade nyss mitt konto på Cultural Cares hemsida och såg min flygbiljett hem. Åker på onsdag och kommer till Sverige på torsdag kväll. Känns så himla konstigt men samtidigt är jag väldigt exalterad. My ringde mig idag och tyvärr får vi inte samma flyg hem. Gäller att köpa en ny bra bok som man kan läsa =)

Om två veckor ska jag flytta in i gästrummet för att nya au pairen kommer den 15de april. Då kommer det verkligen kännas som om jag snart åker hem. Får då också provpacka för att se hur mycket kläder jag ska ha med mig hem och ifall jag behöver köpa en till väska.

Längtar tills jag står där på Arlanda och kramar om mina föräldrar efter ett års väntan =)


Vad är det här?

Låg i sängen i morse innan jag gick upp och lyssnade på alla ljud. Det lät garanterat som om det regnade ute, men tänkte att det inte gjorde något eftersom det blir grönare ute fortfare då. Öppnar luckorna och ser det här!! Men vi ska inte klaga här för ni där hemma här tydligen mycket snö än =)




Ny au pair

Vet att min värd familj har tittat lite på nya au apirer och tror jag nämnde den svenska tjejen för er, efter henne pratade dem med en fransk tjej och sist var det en tjej från Polen. Nu efter att de pratat med henne och så, så har de bestämt sig för henne. Jag har själv mailat med henne och hon verkar vara en gullig tjej, lättsam och mogen.
Min värd mamma berättade också att hon hon nu ska komma den 15de april. De tyckte att det var bra om hon fick gå bredvid mig lite extra och bli mer bekväm i sin sits eftersom hon ska ta hand om barnen själv i juni. Mina värd föräldrar åker på en cykel tävling mellan London och Paris och blir borta några dagar. Jag tycker det är bra att hon kommer lite tidigare, kan bara vara en fördel så hon själv blir tryggare i sin roll här =).

För mig då? Det känns konstigt samtidigt som jag verkligen ser fram emot att träffa henne. Hon kommer om ca en månad. Det betyder att jag flyttar ut från mitt rum snart. Vi kommer då att jobba 3 veckor ihop då. Min värd mamma sa att eftersom jag har 7 semesterdagar kvar kunde jag ta ut dem då om jag ville, ha långweekend eller till och med sluta jobba en vecka tidigare. Men eftersom jag nu har bokat min resa den 15-22 maj och bestämt flyg hem redan så kna jag lika bra jobba till den 9de.
Men det känns vemodigt och läskigt samtidigt som jag ser fram emot att träffa alla där hemma. Är så mycket som har hänt under det här året som jag inte ens kunde ana =)
Hon kommer umgås med mina vänner jag lämnar här när jag åker hem, hon kommer ta hand om barnen jag tagit hand om ett år och leva de liv jag levt för ett år. Ta samma tåg in till stan och gå till samma matbutik och handla som jag. Wow de är konstigt!
Men det ska bli roligt att visa henne runt och låta henne se alla saker och träffa mina vänner =)

Nu ska jag snart gå och sussa! *trötter*


Social Security Office, besök 2

Äntligen tog jag tag i det här igen. Det är nu något nytt för i år att Au Pairer ska skatta och eftersom jag tjänat över $3000 förra året lär jag deklarera. Och för att kunna göra det, har jag fått lov att skaffa Social security number. Var till kontoret idag, och denna gång hade jag med mig alla lappar och papper.
*Pass
*DS-2019+lilla lappen till det
*Social Security Administration letter (finns på din login på CC)

Se till att allt är ifyllt i samma namn osv på alla papper. Jag har alltid stört mig på att jag heter Maria Angelica här och inte förstått varför, samma på mina viktiga papper och Visumet. Måste ha fyllt i fel i något papper från början. Men efetr att ha pratat lite med min handläggare på kontoret idag sa han att mitt namn i America är Maria och andra namn Angelica. Så han sa att hädanefetr är mitt Amerikanska namn Maria Angelica. Hehe låter lite som ett dubbel namn. Men han var snäll som lät det gå genom. Jag förklararde att jag fick lov att skaffa nummret för att kunna deklarera. Så nu kommer mitt Social Security Card om ca 10 dagar =)

Btw, låste på lappen att man inte ska förvara det i plånboken utan på ett säkert ställe. Verkar som om detta nummer verkar väldigt hemligt och privat för andra. vet jag frågade min amerikanske vän Kirwin om hans nummer och han tittade förvånat på mig och sa: "I can't tell you that!". Då förklarade jag för honom att i sverige är det uppbyggt på när man är född och bara de 4 sista som är privata.

Men skönt att ha det gjort iaf, synd bara att det är något man måste göra innan man tar tag i något =)


Matchning

Idag berättade min värdmamma att de fått en matchning, en tjej från Sverige. Känns spännande att höra om deras matchningar och jag är glad att hon gör mig en del av det också. Tjejen ville komma i mitten på Mars men eftersom min sista dag är 9 maj så kan hon tidigast komma i slutet på april. Men hon sa att tjejen verkade bra.

Vi får se =)


Nu börjar det...

Matchningsprocessen för mina värdföräldrar närmar sig med stormsteg. Det har nu fått ett CV på en person som ev skulle kunna matcha dem. När jag och min värd mamma pratade om det sa vi båda att det känns så konstigt. Så blandade känslor nu men jag är nyfiken på att få se vad för slags person nä'sta au pair kommer bli. Som jag sa till T idag att när nya au pairen kommer kommer det kanske vara 3 stycken här. 1 ny, 1 gammal (jag) och en väldigt gammal (Reeta) för hon kommer nog i slutet på april och hälsar på =)



Stora gratulationer =)

Fick ett sms idag på min Sverige telefon av min kompis Viktoria. Idag kom en liten pojk till världen =) Anton som nu är storebror har längtat så länge efter den lilla och kan tänka mig att mamma Viktoria och pappa Erik har gjort det med =)

Ville skriva här och gratulera er och även säga att det var väldigt roligt att få ett sms idag, verkligen!! Tack och lycka till med lillen <3


Blizzard warning!

Min värd mamma åkte till affären i morse för att handla mat eftersom de varnat för snöstom och hon sa att de var svårt att hitta parkering, fanns inge kundvagnar ute, alla kassor i butiken var öppna och kön till att betala var "huge" och bissart långt.
När jag åkte hem från mitt besök hos America snöade det rätt rejält. Började snöa strax innan jag åkte men åkte ändå. När jag åkte hem såg jag allt möjligt tok, polisbilar och brandbilar vid vägen, folk åkte med varningsblinkers på, de flesta åkte max 30km/h, bilar fick lite sladd när de skulle svänga så det blev lite stop i trafiken. Herregud säger jag bara, nog för jag har hört att allt stannar men inte trodde jag de var så här extremt =)
Jag oroade mig mest för backen till huset och om jag skulle kunna ta mig upp för den över huvudtaget. Så när jag kom utanför huset fick jag först lite sladd men sen var det bara att vara lätt på gasen för att ta sig upp (den är väldigt brandt). Men jag tog mig upp sakta med säkert så gick det bra =)

Det hade snöat i ca 3 timmar och det såg redan ut så här och någon timme senare började det snöa och blåa ännu mer. Helt sjukt. Ska ta ett kort imorgon så ni får se för de sägs attd et ska snöa tills imorgon eftermiddag.

Frida flög från Atlanda idag vid 11 tiden. Jag vart förvånad när hon smsade och skrev att hon var vid gaten och att planet skulle lyfta som planerat. Efter att jag kommit hem vid 3-4 tiden ringde hon och berättade att hon var på någon flygplatsom senare visade sig vara en flygplats i Boston. Så jag antar att de inte kunde landa på La Guardia flygplats i NY som planerat utan flög vidare bortom snöstormen. Så nu får hon spendera en natt på hotell helt själv stackarn. Men förhoppnignsvis kommer hon imorgon =)


Cultural Care brev

Idag fick jag ett brev från CC. Mitt första brev från dem sedan jag kom hit till USA faktiskt. Kände på en gång att jag varit här ett tag nu och trodde brevet handlade om credits. Men det var om jag ville "extend". Det stog att mer än halva tiden har nu gått och att det var dags att börja fundera på om jag vill förlänga eller inte. När jag skummade genom brevet kände jag att jag inte behövde läsa mer för jag vet att jag vill hem. Samtidigt som jag är så rädd att jag ska ångra mig och att det då är för sent.

Men som jag och Jean pratade om idag, vi båda ser fram emot att komma hem eftersom vi vet att det står inte på förrän vi är där. Jag har börjat tänka på att nästa au pair i vårat lilla "gäng" som ska åka hem är JAG... Jag blir lite nervös och samtidigt glad när jag tänker på det. Ser mer och mer fram emot att komma hem, träffa alla och fortsätta mitt liv hemma i Sverige. Det finns ju inget som säger att jag inte kan komma tillbaka, men då förståss under andra omständigheter. Men USA kommer definitivt inte försvinna =)



Social Security Office, besök 1

Efter att ha blivit stoppad av farbror Polisen förra veckan  bestämde jag mig för att ta tag i att skaffa social security card och körkort. Så idag åkte jag till Brick Church för att skaffa ett Amerikansk "personnr". Detta är inte alls baserat på en personnr. vad jag förstått utan bara ett nr du måste ha.

Så jag hade blivit tillsagd av min LCC att ta med mig:
*Pass
*DS 2019
*Social Security Letter som finns på ens login hos CC.

Efter att jag väntat ca en timme blev jag äntligen uppropad. Kvinnan som hjälpte mig tilltalade mig som Maria och jag påpekade att det var mitt mellannamn och att jag heter Angelica. Hon tittade på mig med en fundersam blick och sa något i stil med att det isf stog fel i mina papper. Men att hon skulle se vad datorn sa. Jag måste ha fyllt i något galet när jag ansökt något till mitt år här för det står Maria Angelica i alla papper :S.
Men iaf så fyllde hon i något på datorn och frågar om jag har mitt I-94 med mig, för hon behövde nummret som stog på det? "Öh, är det de där lilla kortet du får med DS 2019?" Japp precis det kortet och typsikt mig så tänkte jag att jag inte skulle behöva det och lämnade det hemma. Ingen hade talat om att jag behövde ha med det!
Så det var bara att åka hem och leta reda på kortet och planera en ny dag för att åka dit. Så typsikt!!!

Så detta är allt du behöver för att skaffa Social Security Card:
* Pass
*DS 2019
*I-94
*Social Security Letter

Men nu vet jag till nästa gång och hoppas på att det inte blir något krångel då. Men man lär sig alltid något av sina misstag!





Träffade min Elin =)

Idag vid 11 tiden satt jag mig på tåget mot Newark för att sen ta bussen till flygplatsen... där skulle jag träffa Elin och hennes bror Clas en sväng innan de sen skulle åka vidare till Miami. Resan dit gick utan problem men när jag däremot skulle försöka hitta till Gaten var en annan femma. Men med hjälp av mycket trevlig och hjälpsam personal kom jag dit jag skulle. En kvinna bad mig att gå och sätta mig så länge eftersom det tydligen skulle ta ett tag innan de kom av planet och genom tullen. Då började jag bli riktigt nervös. Varför? jag här ingen aning faktiskt men var nog en hel del känslor som var inom mig just då. Efter ett tag ropade hon på mig och sa att jag kunde komma och sätta mig där hon stog. tror inte man fick stå där egentligen men men =)

Blev mer nervös av väntan och när jag sen såg dem och kramade om henne bubblade allt över och jag började gråta för fullt. Folk som gick förbi oss tittade på mig och log =) jag grät precis lika som jag gjorde när vi skulle säga hej då men den här gråten var av lycka. Sen letade vi reda på någonstans att äta och bara pratade. Kändes så himla konstigt att ha dem där. Och Elin som verkligen är en känsla av "hemma" för mig, var nu i USA där jag bor.

Nu har jag fått så otroligt mycket ny energi och det behövs tills vi ses igen med tanke på att det blir intensivt med jobb i två veckor igen. Längtar tills jag hänga med dem i en heeeel vecka =)

<3 Bilderna talar ju rätt bra för sig själva <3





Dr. America

I onsdags kväll när jag la mig så kände jag av en liten värk i magen och la inte så mycket mer tankar på det, eftersom jag har en tendens att ha ont i magen ibland.
Hade ont i magen hela dagen igår och även en till symtom som gjorde mig orolig. idag hade jag ont igen och man kunde se att magen var som en boll, svullen. Så jag sa till min värdmamma att jag inte skulle till gymmet för jag hade magvärk. Efter att jag berättade för henne hur jag mådde så tyckte hon att jag skulle gå till doktorn "You have to take care of yourself" sa hon. Jag såg på henne att hon blev orolig så medan J tog sin naptime satt jag mig vid datorn och gick in på en sida för att se om det fanns någon klinik i närheten som godkände min försäkring Erika. Var en djungel och jag blev så förvirrad så jag ringde till Sverige och hörde med försäkringsbolaget där om hur jag skulle gå till väga. Fick prata med en jätte gullig kvinna som sa att hon skulle hjälpa mig att hitta en klinik, hon hörde nog på mig att jag var förvirrad.

Efter ett par timmar ringde en kvinna och berättade om en klinik som kunde ta emot mig, var något i stil med drop in, typ som akuten men bara ett "Medical office" och det kallades "Walk-in". Så jag åkte dit och när jag väl kom fram och gav mitt försäkringskort till tjejen som skulle hjälpa mig. Saken är att vi tar Erika försäkringar men inte Erika Travel Insurance. Jahapp, då var de kört tänkte jag. Hon informerade mig om att avgiften skulle bli 183$ (isf en självrisk på 35$ med försäkringen) Det kände sså hopplöst jag jag kände mig så lost. När jag frågade om jag skulle få det tillbaka efter att ha skickat in papperen visste hon inte. Jag ringde till min kontakt person här i USA, hon i sin tur ringde till klinikens manager och som tur var löste dem det så jag bara behövde betala mina 35$. Pust, var en lättnad. Fick träffa en doktor väldigt snabbt och kom hem med tre förpackningar med medicin, mot förstoppning. Hon sa att eftersom kosten är så annorlunda mot vad man är van vid och hela omställningen är det väldigt vanligt att få just detta.

Men till min lättnad känns det redan bättre. Kändes ju inte bättre att ha värk när jag vet att det kommer bli mycket jobb framöver från den 26 sep - 6 okt och att jag inte får bli sjuk för ingen kan ta hand om barnen då. Men men, jag får inte tänka så mycket, bara se framåt för den 7:de oktober kommer ELIN till USA :) Snacka om att jag är excited!!! Can't wait, but I have to =)
Och på torsdag anländer hon och hennes bror i Newark, ca 20 minuter från mig. Hoppas jag kan träffa dem en sväng då innan de sedan flyger vidare till Miami *längtar längtar längtar*.

Så vad har vi då lärt oss av detta? Kom ihåg att tala om att du har ERIKA TRAVEL INSURANCE!!!

Nu ska jag surfa en stund till och sen sova. Men åter kommer när jag vet mer om det är något jag måste skcika in osv, så ni au pairer får veta hur det går till.



Blogga för CC

Fick ett mail från CC här om dagen som säkert många av er andra Au Pairer också har fått. Om jag ville blogga för CC. De kan då lägga upp en länk till bloggen, profilbild och en kort text om mig på deras sida.
Först kände jag att det skulle vara kul för jag känner verkligen att jag vill nå ut till flera au pairer. Jag vet ju att min familj och vänner är flitiga med att läsa bloggen så dem oroar jag mig inte för ;).

Fick ett mail tillbaka om lite saker jag skulle tänka på. Se till så min värd familj vet om att jag har en blogg, de skulle också fylla i ett formulär och godkänna att min blogg lägs upp osv.
Sen började jag fundera på hur jag verkligen ville ha det med det här? Nackdelen jag kom ett tänka på var att även om de skrev att jag får skriva om vad jag vill så kommer jag känna mig begränsad. Kanske inte vilja skriva om mina dåliga dagar även om jag skulle känna att jag skulle behöva det. Blev liite för seriöst, det skrämde mig lite för jag vill inte bromsa mitt skrivande för att det ska kännas mer lämpligt. Även om de på CC sa att jag kunde skriva om vad jag ville. Men jag ligger lågt ett tag till så får vi se om jag ändrar mig sen =)

Men som sagt är det ett toppen bra sätt att nå ut till flera och motivera andra att åka, tipsa om saker och berätta hur jag ser på mitt äventyr i USA.

Imorgon lördag börjar verkligen en av mina största utmaningar hittills. Klockan 10.30 börjar jag jobba, ska ta hand om 3 barn, 6 katter och en farfar till måndag klockan 14. Blir nog tufft men tror att det kommer göra mig betydligt starkare och förhoppningsvis mer självsäkrare i min roll i familjen.


Brev hemmifrån <3

Igår kväll efter jobbet var jag iväg till en outlet butik som heter Marshalls och handlade lite. Inte så mycket men jag hittade något iaf. Jag provade massa klänningar och hittade en sån var riktigt snygg men den var trasig :( Vill så gärna hitta den där perfekta "lilla svarta klänningen" som jag kan ha när jag vill gå ut på lite "finare" ställen. Men antar att jag hittar den när jag minst anar det.

Ballerina: 19,99 $
Träningsväska Adidas: 9,99 $
Solglasögon: 9,99 $
+ en hemlig sak som  jag inte kan skriva upp :P


Igår när jag växte J från sin "naptime" var han djävulen själv. Skrek som en gris och vred sig i famnen på mig, Ville ingenting och var omöjligt att distahera honom. han skrek så jag trodde jag skulle få tinnitus. Jag gick nerför trappen och när jag kom in i köket (kom ihåg att J skriker som en tok i min famn) ser jag ett grönt vaderat kuvert på köksbänken med ett S på. Jag ler och äsger högt för mig själv *naaaaw* och klämmer på paketet.

Jag drar ut på det hela em att öppna det för jag vill öppna det senare. Och när jag väl börjar så känner jag hur en underbar doft kommer mot mig, trycker ner näsan i paketet och känner lakritsdoften i näsan, ler igen. tar ut innehåller och  öppnar påsen, tar mig en godis och säger *mmm* högt för mig själv med ett fånigt leende på läpparna.


Så igår satt jag i sängen med min laptop i knät, godispåsen bredvid mig och njööt. Försökte att inte äta upp allt för jag vill ju så klart spara det. Även om det är super svårt. Men jag klarade det men vet att inom de kommande dagarna kommer påsen vara lika tom den var innan mamma och pappa fyllde den med godiset =)

Tack så hemskt mycket för godiset mor och far! Var verkligen underbart att få äta lakrits igen för Amerikanarna vet ju inte hur man tillverkar det för fem öre =)



Möte med familjen+Min första utgång i NY

I fredags var det dags för alla Au Pairer att åka till sina värd familjer. De olika bussarna gick från skolan kl. 9:15 på morgonen. Resan till Clark, där jag skulle gå av och bli hämtad av min värd mamma var pirrig. För varje bil som svängde in på parkeringen tänkte man: "Är det hon?" Och för varje Au Pair som blev hämtad blev jag mer och mer pirrig och förväntansfull. Och till slut kom det en bil när det bara var jag och My kvar, jag hade inte sett några kort på föräldrarna så jag visste inte hur de såg ut, och My sa: "Det är inte min familj"
Min värd mamma kom emot mig med ett leende och kramade om mig, kändes skönt och den värsta nervositeten släppte. Bilfärden hem var behaglig och vi småpratade lite.

När vi kom hem träffade jag deras nuvarande Au Pair, jätte gullig tjej. Vi tre åt lite sallad tillsammans och pratade, eller det var mest dem som pratade för jag var mest tyst och blyg. Fick också en "giftbag" med lite smått och gott i. Jätte roligt!! :)
Sen kom barnen hem och dem var lite blyga, men vem var inte det? Dem är så goa. På fredagen så lekte jag med J, spelade softball med de äldre två, åt glass och lärde känna varandra.

På lördagen var vi iväg på T:s Softball träning/match, och så lekte vi i lekparken i närheten innan vi åkte vidare. Vi åkte på ett slags event om Miljön, barnen fick gå en bana och lära sig massa saker, även praktiska. När vi kom hem efter en hel dag planterade jag och T hennes lilla "gran" och gurkplanta som hon fått på miljö dagen. Lade märke till att de pratade mycket om miljö efter det, så det är roligt att dem lärt dig något av det.
Barnen har redan börjat testa mig lite men jag tycker det är bra för då vet jag själv hur dem funkar, och så känns det skönt nu när jag har Au Pairen att be om hjälp innan hon åker.
Just nu går jag bredvid henne och får lära mig lite om allting, väldigt skönt att jag får göra det tycker jag för det är ju en hel del saker jag behöver lära mig.

Min värd mamma är jätte gullig, omtänksam och frågar mig om vad jag kan äta och så eftersom jag är gluten intolerant. Det känns verkligen som en jätte viktig grej för mig att hon inte ser det som ett hinder. Min värd pappa får jag träffa i slutet på veckan för han är bortrest, ska bli roligt =)
Har inte gett dem presenterna än, ska fråga min värd mamma när hon tror att det är ett bra tillfälle eftersom det är godis i paketen. Tänkte om det är bäst att ge den paketen på en helg då, men vi får se =)

Nu är ni lite uppdaterade om mitt möte med familjen. har haft fullt upp så jag har inte haft ro nog i kroppen och sätta mig och blogga. Vill ju att inläggen ska vara roliga att läsa för er också =)



Min första utgång i USA och New York var igår. Reeta, familjens Au Pair, frågade mig på fredagen när jag kommit om jag var sugen på att gå ut med henne på lördagen. Jag tänkte att klart det skulle vara kul, lika bra att börja träffa folk på en gång.
Vi jobbade på lördagen till 5:30 pm först och sen gjorde vi oss ordning och blev hämtade av ett par kompisar till henne. Stannade och käkade lite mat på vägen till en hemmafest och sen drog vi till festen. Var kul att träffa så mycket nytt folk. Vi spelade "Beer pong" fast en annan variant tydligen =) Är ju sånt man sett att dem spelat i typ American Pie om jag inte minns fel.

1. Här ser ni lite av spelet, man ska träffa muggar med en pingisboll. Gör man det får motståndarlaget dricka, kul!
2. Tyskar och svenskar är på G!
3. Brudarna
4. Ute på krogen, Reeta, Emma, jag och Joanna tror jag det var.
5. Jag och Reeta :)


Krogen stängde kl 4.00 am. Efter det gick vi den långa biten till stationen, kan säga att mina fötter värkte av pumpsen och var svarta när jag kom hem för att jag gått barfota. Vi gick iaf för att käka lite på en ställe och passade på att sova lite. Har bilder men har hört att det inte uppskattas o de läggs upp :D Vi tog sen 7.11 am tåget hem och jag kom i säng kl 9 am. Kan ju lugnt säga att jag var trött och är fortfarande sliten =)

Det var en spännande kväll, är inte van vid att gå ut på just det sättet men jag antar jag jag vänjer mig. Jag är ju trots allt i USA så jag kan inte förvänta mig något annat, är ju inte som hemma på långa vägar men spännande och kul dock.

Saknar er tjejer <3


Avskedsmiddag och tårar

Shit rent ut sagt! Det här är inte lätt, och det kommer inte bli lättare direkt...

Igår samlade jag alla mina allra närmaste vänner. Var så himla roligt att ha alla samlade, även om det kom lite jobbiga stunder ibland. Men det är sånt som hör till antar jag... att man blir ledsen och känner att verkligheten kommer ikapp en.
Har redan bokat in tre träffar med vänner och familj för att umgås en sista gång innan jag åker. Så den här veckan kommer jag nog inte vara så stabil, kommer nog gråta en hel del.
Men det är skönt också, för det var som Lotta sa igår när jag började gråta vid maten när de skulle skåla för mig "Kan tänka mig att det är mycket känslor som ligger där och bubblar" och det är det verkligen. Man vet inte vart ska göra av dem riktigt, kanske de bara behöver släppas ut!

Just nu till exempel sitter jag och gråter så jag knappt ser tangenterna. Helt sjukt, men samtidigt vet jag att det är det här jag vill och måste komma ihåg varför jag åker. Det här är en del av prövningen.. den tuffa.

Iaf... hur var gårdagen nu då?
När alla hade kommit så fick de gå en tips-promenad som bara handlade om mig och min resa till USA. Hade gjort lappar själv, målat och skrivit med tuschpennor. Kan säga att det såg ut som ett barn hade gjort lapparna för jag har ingen begåvning när det gäller sånt =) Men det uppskattades och de gick runt i huset som små barn, gömde sina lappar och var noga med att inte visa någon vad de svarade, var så kul att se. Hillevi vann det åtråvärda priset som var.... törs jag säga det på en Au pair blogg? Priset var iaf en förpackning "penispasta" *haha*
Sen åt vi tacos, drackvin/öl/läsk/vatten och skrattade... och grät så klart.


Efter middagen så skickade jag upp dem på övervåningen för att förbereda för överraskningen. Jag hade sagt innan att vi skulle bada badtunna men tror att de skulle uppskatta detta mer.
Överraskningen kom och ställde ordning allt och så kom alla tjejerna ner. Inne i vardagsrummet så var det uppdukat för "Kryddparty" och tjejerna tjoade glatt.


Sen satt vi bara och pratade och hade det bra. Jag kan ju säga att jag stortrivdes där jag satt med alla mina bästa vänner samlade på samma gång =)


<3 Tack för en oförglömlig kväll brudar,
det här kommer jag leva på länge när jag är borta i Staterna! <3


Samtal med en värd-mamma

Wow, nu är det här på riktigt!
I helgen så fick jag ett mail från en mamma i en familj i USA. Hon skrev att hon och hennes man var intresserade att eventuellt ha mig som deras nästa Au Pair. Hon bad om att få ringa mig någon dag och skickade med info om deras familj. Jag ska erkänna att jag blev som ett litet barn på julafton. Sprang runt som en tok och visste inte vad jag skulle ta mig till. Mamma tyckte att jag var stressad men jag sa att jag var exalterad, vilket jag var =).
Men till slut samlade jag mig och svarade henne att hon kunde ringa mig på tisdag eftersom jag var ledig då.
På söndagen fick jag ett mail till med info om arbetstider och jobb-beskrivning och lite länkar till olika hemsidor med info om deras kommun, staten och New York City.
Sen var det dags att vänta på samtalet och vid 20.00 tiden på kvällen kom det. Jag var så nervös att jag skakade och stakade mig. Kunde inte ens andas riktigt... kändes som när man hade redovisning inför klassen i skolan.
Men hon var förstående och väldigt trevlig, skämtade och gjorde så jag kände mig avslappnad.
Efter samtalet så kändes det jätte bra och jag känner verkligen att om jag skulle få komma till deras familj skulle jag trivas!
Idag ringde jag och frågade Au Pair förmedlingen om de hade hört något och det hade dem. Hon sa att familjen fortfarande var intresserad men var lite osäkra på att jag hade piercing. De undrade om jag skulle kunna tänka mig att ta ut den tills jag kom i så fall. Och jag sa "Absolut" utan att tveka! Det är något jag alltid kan ta igen om jag vill det när jag kommer hem.
Så hon antecknade det och nu är det bara att vänta ett tag så visar det sig. Det är jobbigt när jag inte vet hur de tänker utan bara kan gå och vänta på svar. Jag vill verkligen till den familjen men jag kan ändå inte få upp förväntningarna riktigt än, då kommer jag bara bli ledsen ifall de skulle tacka nej.
Men jag får ta det för vad det är helt enkelt. Nu ska jag inte sitta här nå mer =)
Kram på er allihopa*Angelica