Tips till Au Pairer

Under mitt år här har jag upptäck olika saker angående kostander och förberedelserna innan jag åkte hit. Här kommer lite tips som jag tycker man kan tänka på innan och under sin vistelse här.

*Jag beställde den rosa Au Pair väskan. Sen jag fick den har jag användt den max 5 ggr. Förra au pairen lämnade också kvar sin. Så de har tyvärr bara legat i mitt fall.  
*Beställde även telefonkortet med en liten summa som de sa kunde vara bra att ha innan man fick sin telefon från sin värd familj elelr ringa hem till sitt hemland. Jag tror jag använbde det på skolan i en typ av telefonautomat. Tror jag kunde prata med mamma max några minuter och så bröts det plötsligt. tråkigt och slöseri med pengar, nu kommunicerar man ju via internet och är betydligt enklare och billgare.
*Packa inte med mer saker än du behöver. Jag packade mest kläder jag kunde jobba i. Visst saknade jag mycket kläder i början men nu har jag handlat på mig mycket som jag ska ta hem också. Packa smart! Ta inte med extra kläder, schampo flaskor, rakhyvlar, smink, smycken. Allt finns att köpa billigt här i USA, om man jämför med Sverige =). Sen kommer du också ha en helt ny garderob när du kommer hem, alla dina gamla kläder som du inte använt på ett år.
*Försäkringen har varit bra och de på Falck i Sverige har varit hur gulliga och hjälpsamma där. Har varit i kontakt med dem två ggr under mitt år nu. kom dock ihåg att tala om att du har Erika Travel insurance och inte bara Erika insurence. Blev ett missförstånd första ggn jag åkte till doktorn pga detta, men som tur vad löste det sig.
*Skaffa Social Security Number och Körkort (om det behövs i din stat) så fort du kan. Jag försökte med Social... men hade glömt en liten lapp som hörde till DS-2019 (ett av papperna) så då åkte jag inte dit igen. Och här i NJ måste du skaffa körkort inom 3 månader för tydligen kan du bara använda ditt Internationalla körkort så länge här. Blev stoppad av en polis så jag vet :)
*Att ha samma bank som värd föräldrarna är inte heller en dum idé. Om du får checkar med betalning tar det 1 dag för pengarna att komma in och som för mig som får lön på fredagar är det lite jobbigt. Är alltid en fördel när pengarna kommer in samma dag!
*Gillar du att gymma? Signa upp dig på ett gym snarast så du slipper må dåligt efter några månader som jag gjorde ;)
*Skriv upp timmar och när du fått lön. Ha även koll på andra utlägg du gjort. Ibland jobbar man mer än man ska och lägger ut pengar för olika saker. Är alltid bra att veta såna saker. Visst vi är här för att jobba men inte att jobba gratis. Se också till att du jobbar 45 tim/veckan och har minst 1 ½ sammanhängande ledig dag + 1 ledig helg i månaden. Vissa värd familjer "drar ut" lite på dem reglerna och var inte rädd att ta upp diskussionen om något problem uppstår.

Dessa var några av de sakerna jag själv tänkt på och tycker är mer eller midre viktiga att påpeka =)


Ärlighet varar längst

...även om men tvekar att säga något först. Så kände för några dagar sedan. Ska berätta för er om vad som hände.

Jag och Nina hade parkerat bilen längs gatan i Philly på söndagen, kom tillbaka till Mr. Car och satt i bilen. Nina pillade på GPSen och sa åt mig att köra ut medan jag hade tomt bakom mig. Men jag ville inte börja köra ifall GPSen inte skulle hitta signal medans vi körde. Efter ett litet tag kommer det en bil och börjar backa in bakom mig. "Jaja" tänkte jag. Jag kommer nog ut iaf. Till er som inte vet, så är jag inget fan av att fickparkera eftersom det går att undvika hemma. Här är det lite svårare =)

Nina fortsätter pilla på GPSen och jag väntar tålmodigt, då jag plötsligt känner att bilen går en knuff. Jag tänkte "Va håller den där bilen på med eg." och går ut, tittar demostrativt på min kofångare för att visa att jag kände det där. Rutan på förarsidan åker ner och en ung kille börjar fråga mig: "Haven't you parked in the city before?" "Do you know how to park?" Jag blir så chockad över att han böjrar skälla ut mig när det är jag som ska bli arg på honom och säger. "Yes I have but it wasn't me that bumped into the back of my car." Han förstätter och vara uppkäftig och kör in i MR. Car ytterligare minst två ggr. Inte med mening vad jag tror utan för att han prompt ska in. Han ber inte om ursäkt, har bara svarta ögon och känns helt utan kontroll. "Excuse me but what are u doing? You are bumping into it again." han skäller ut mig igen och jag känner hur adrenalin blandad med rädla kommer rusande. Jag märkte rätt snabbt att han hade ett temprament som jag inte skulle vilja bråka med, var glad att han inte klev ut ur bilen. Tjejen som var med honom i bilen står på gatan och säger "Baby calm down" med mesig röst. Han skiter fullständigt i vad hon säger.
Jag frågar honom om han skulle vilja backa bak lite så jag kan ta mig ut lättare eftersom de är trångt. "Do you want me to bump into the car behind to?" frågar han uppkäftigt. Jag blir så irriterad på denna människa att jag inte ens vet vad jag ska säga, blir mest rädd.

Hur som helst så kollar jag så kofångaren är okey, vilket den är och Nina säger till mig, "Lets just go". Vi sätter oss i bilen och åker iväg. jag är så arg, rädd och frustrerad så jag var nära till gråt.
När jag kom hem sa jag inget till mina värdföräldrar eftersom inte Mr Car blev skadad eller så. varför göra dem oroliga i onödan?

När jag i början på veckan berättade detta för Malin. Hon sa att "Visst är det konsitgt hur vissa kan vända saker emot en?" och sen slog det mig... tänk om snubben i bilen (som hade en rätt ny bil) tog mitt reg. nummer och får för sig att göra en fuling, anklaga mig att ha backat in i hans bil? Så nästa dag berättade jag för min värd mamma. Var så skönt för hon sa att så länge jag och Nina var oskadda och okej spelade det ingen roll. Jag sa att jag ville berätta för henne ifall killen skulle få för sig att anklaga mig. Hon sa att nästa gång det händer ska jag bara åka därifrån för man vet aldrig vad folk kan ta sig till. Jag såg att hon blev orolig för våran skull.

Då kände jag att ärlighet varar längst. Även om ingen skada var skedd så skadar det inte att berätta för man vet inte vad som kan hända efteråt. Tänk va bra allting allt hade varit om han bara hade bett om ursäkt, jag hade tittat på kofångaren och sagt att det var okey för det inte blev någon bula ändå. Men sånt här gör mig så arg men man lär sig något varje dag. Man får se det så ist =)




Att ha celiaki i USA

Eftersom jag har fått två personer som frågat mig om hur det är att vara glutenintollerant i USA tänker jag nu skriva ett inlägg om det =)
  • Hur är det att vara gluten i USA?
De har läskigt dålig koll på de flesta ställena, snabbmatställen huvudsakligen. Men går du till finare restauranger så har de oftast koll och även något glutenfritt, den drar sig inte för at fråga kocken och de föreslår alltid något du kan äta.  Legal seafood är jätte bra, de hade till och med glutenfritt bröd och meny på efterrätt och hela köret =)
  • Stöttar familjen dig med matlagningen? Tycker familjen det är jobbigt?
Min värdmamma brukar alltid se till så jag jag något att äta om det är hon som lagar maten, hon panerar med mitt ströbröd osv =). De visste ju ändå vad det gav sig in på innan de tackade ja till mig och de stöttar mig jätte mycket. Jag frågade CC om de trodde det skulle vara ett problem, och de sa att det kan ju vara så att folk tackar nej på grund av okunskap och att de därför ser det som ett problem. Men för mig gick det fort att få familj. Min värd mamma hade en vännina som hade ett barn som hade Celiaki. Hon frågade henne om tips och hur det var att laga och få tag på glutenfritt osv. Hon är alltid mån om att jag får rätt mat när vi är ute och äter. Hon handlar bröd och pasta till mig men jag brukar handla mat själv, typ brödmixer och flingor. Det är inte lätt för dem att veta vad det finns för utbud och vad du vill ha att äta. Fråga din värdfamilj hur de ställer sig till tex om du handlar mat själv, för det är inte billigt (som hemma i Sverige) Lite dyrare i vissa fall. Tror oftast att folk runt och tycker synd om en för att man inte kan äta allt som de andra kan men min värd familj har aldrig gjort det till ett problem eller till en stor grej. Vilket är väldigt skönt, för man känner sig till besvär nog ibland.
  • Finns det glutenfritt mjöl, pasta, musli, bröd, gröt och sånt där borta i mataffärerna?
Mjöl finns det all purpose flour, men jag gillar Rice Flour bättre faktiskt. Blir en annan smak på det med de andra mjölet och mer som hemma med rismjölet. Pasta finns det gott om, makaroner och spagetti. Lasange plattor har jag dock bara sett någon enstaka gång men jag har inte letat heller =). Musli finns det men är inte så avencerad som hemma, bara havregryn, sirap och något mer ungefär. Men det är dyrt som bara den. Jag har köpt och spätt ut det med min egna hemmagjorda på kokosflinor, havregryn, nötter, torkad frukt, flingor, russin mm. Bröd finns det också, fryst och vakumförpackat. Men är väldigt torrt så jag stoppar allatid det i brödrosten. De har vanligt bröd, baguetter, English Muffin, Cinnamon and Raisin Bagel och annat Amerikanskt. De har även en hel del brödmixer som jag provat att tillaga på olika sätt. Hårt bröd har de dock inte utan bara massa crackers som är på tok för dyra. Gröt finns det också, mycket som vi inte har hemma till ex. Cream Rice, Quinoa och Mighty Tasty hot cereal mm. Något jag kommer sakna när jag kommer hem eftersom jag hittat mer olika grötsorter här än hemma.
  • Har dem de mesta som vi har i Sverige eller är det något du känner att du saknar?
Hårt bröd och Risgrynsgröt på 5 minuter saknar jag. Mina föräldrar har skickat lite hårt bröd hit nu och ni ska veta att det var gott. Lösgodis (jag är lakrits tokig!) har de väldigt dåligt med, eller godis överhuvudtaget är inte lika bra som hemma.. så klart! Däremot har de glutenfria Pretzels, Cereals (de runda) och Mac n´Cheese, de är iaf de jag kommer på just nu =)
TIPS!
*Strosa runt i affärer och se vad de har. De har hjälpt mig väldigt mycket.
*Ta med dig lite knäckebröd om du gillar det (sen kan de alltid skicka mer hemmifrån) för det finns inte här.
*När du ska till Au Pair skolan, weekend kurser osv meddela att du är glutenintollerant. Fråga om de vill att du ska ta med dig något eller om de kan stå för tex bröd. Och även vad de annars har att erbjuda varje måltid? Vet folk som inte meddelat detta och jag förstår inte riktigt varför. Vi är så vana att inte kunna äta bröd när vi är borta och annat som andra kan så vi borde veta att vi måste ta reda på sånt. Alltid bra att ligga steget före =)

Våga prata...

Jag är en funderare, jag behöver peppning innan jag gör något som gör mig väldigt osäker. En sak som gör mig väldigt osäker här är att prata med mina värdföräldrar om saker jag själv tror är känsliga.
När jag väl tagit mig mod till att prata med min värd mamma om olika saker så har hon alltid tagit det väldigt bra och jag har tänkt: "Varför oroade jag mig för att ta upp det här med henne?" Är nog bara jag som gör en höna av en fjäder av min osäkerhet.

Samma sak har det varit nu de senaste två månaderna. Jag har känt att jag har jobbat som en galning de veckorna hon och min värd pappa varit borta och jag har gått och funderat på det mycket. Mått dåligt för att jag har varit helt slut och orkeslös, irriterad på mig själv för att jag inte sagt ifrån. Men idag när vi räknade ut timmar och hon skulle skriva en check till mig så sa jag att jag skulle uppskatta om vi kunde hålla oss så nära 45 tim/vecka som möjligt för att dessa veckor som jag jobbat så mycket har varit väldigt jobbiga och tröttsamma för mig. Hon erkände att hon kände att jag hade jobbat för mycket och sa att vi självklart skulle kunna göra det. Inge konstigheter, utan bara jag som gått och inte vågat säga något.

Vad lärde jag mig då av detta? Än en gång så har jag blivit starkare och en sten har fallit från mitt bröst. Jag blir starkare i min egen roll som Au Pair och Angelica =) Även om jag gjort misstaget att tänka och dra ut på det alltför många ggr nu måste jag ta tag i det på en gång. För det skadar bara mig själv och mina tankar över att vara här. har nämligen känt att jag saknat hemma mer innan idag. Och nu när jag vågat säga något och tänkt på vilken relation jag och min värd mamma har haft de senaste dagarna blir jag glad. Vi har små pratat om lite allt möjligt och skrattat, skämtat och diskuterat. Det gör mig glad och gör också att jag trivs. Vilket är otroligt viktigt för att orka stanna kvar och fullfölja mitt år =)