Matchnings process
När jag satt och tittade genom alla papper som ska med till USA här om dagen, kom jag att tänka på att det inte alls tog långt tid innan jag hittade min familj. Tänkte berätta lite om det här...
Den 19 februari fick jag brev från Cultural Care om att jag hade blivit antagen till programmet. Efter några dagar fick jag min första match som bestod av en mamma, pappa och en dotter på 9 år. Denna familj bodde någonstans i Carlifornien.
Min första tanke var att jag skulle få lite att göra eftersom flickan var så stor som hon var och att jag egentligen ville ha fler värd barn. Jag visste med mig själv att jag ville ha mer "utmaning" och därför fler barn att ta hand om. Men jag väntade och någon vecka senare försvann familjen. Vet inte än idag varför men funderar på att fråga CC om det. Kan vara kul att få veta varför även om den familjen inte är aktuella längre.
Sen hamnade en annan familj där, min andra match. Mamma, pappa och tre barn. Bodde en bit utan för New York City. Ja varför inte tänkte jag? Men hade inte alls höga förhoppningar även om jag var nyfiken på familjen, visste ju att matchen lika väl kunde försvinna en dag senare. Men de hade ju trots allt fler barn än min första match, vilket jag tyckte var kanon. Ett mail kom och mamman ville prata med mig. Efter sammanlagt nästan 2 timmar i telefon så var intervjun klar, både för mig och henne =)
Någon dag senare så hade jag och familjen tackat ja till varandra och dem stod på min Future Family på min inloggningssida.
12 Mars damp det ner ett välbekant rosa stort kuvert i brevlådan och det stod att jag var välkommen att spendera mitt år hos The W. Family i New Jersey. Awsome!! Jag gick som på moln bra länge och det var inte förrän någon vecka sen jag verkligen förstöd att jag skulle åka till USA 1 helt år =)
Så mindre än en månad tog det för mig att få en familj. Hur kunde det gå så fort? Jag tror att det beror på att jag är så gammal som jag är. Skulle själv uppskatta en äldre Au Pair med mer livserfarenheter och mognad. Jag hade där emot kanske några små negativa saker på i min ansökan som vissa familjen kanske inte gillar tex, piercing och mina tatueringar. Men piercingen tar jag ur innan jag åker så det är inga problem. Men de positiva måste ju ha vägt över hur det än var =)
Så gick det till för mig, helt otroligt att jag nu sitter här och ska åka om 11 dagar.
Grymt läskigt måste jag erkänna!
På tal om något helt annat så fick jag sista paketet från Adlibris med sista presenten till barnen idag. Bilder på alla presenterna kommer sen när dem är helt klara =)
Jag hade också beställt en bok till mig själv, på svenska faktiskt ifall jag skulle tröttna på all engelska och sakna svenskan lite. Det var min kompis Elin som tipsade om den eftersom vi båda är riktiga Twilight fan. Jag var dock lite skeptiskt eftersom jag var less på sånt ett tag men kunde inte motstå att bli nyfiken efter att jag hade läst på baksidan =)
Postad i Allmänt